Del 3: Frågor i fokus

Allt hänger ihop, men jag vill här försöka redogöra för några av de frågor som jag ser som de mest angelägna för Miljöpartiet att driva idag.

Det är inte för sent, men det är bråttom. [...] Om vi har modet, kraften och viljan så har vi också en framtid. (ur Miljöpartiets partiprogram, s 52)

Grön ekonomi

Ett sunt förhållningssätt till ekonomi handlar om hur vi hanterar resurser, såsom tid, råvaror, pengar, idéer eller arbetskraft och att vi utgår från resurshushållning och kretsloppstänkande. Idag ges pengar en överdrivet stor betydelse, men trots det så kan vi arbeta konstruktivt inom rådande system.

Foto: Björn Carlsson

Grön skatteväxling behövs som innebär att vi sänker skatten på arbete och höjer skatten på energi och råvaror. Ekonomiska styrmedel kan användas för att fullt ut väga in kostnaderna för miljöpåverkan och sociala brister. På så vis blir sämre verksamhet dyrare än bättre. Direkt farlig eller förtryckande verksamhet bör förbjudas rakt av.

Tillväxt, konsumtion och social rättvisa

Kritiken av tillväxt som självändamål måste föras aktivt. Oändlig tillväxt är omöjlig eftersom resurserna är begränsade. Tillväxt till varje pris ger kritiska konsekvenser, och argumenten för tillväxt är lika meningsfulla som att påstå att jorden är platt, sextusen år gammal eller att vi inte påverkas av gravitationen.

Foto: Sem Larsen

En väg att gå för att bryta tillväxtparadigmet är att inrätta ett bredare mått på välfärd som inkluderar miljö, hälsa och livskvalitet. Det skulle premiera ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt uthålligt samhälle där natur, djur och människor verkligen kan må bra. Det är dock viktigt att inse att evig tillväxt fortfarande inte är önskvärt även med en sådan måttstock.

De rika länderna måste upphöra med ekonomisk imperialism som håller fast andra delar av världen i fattigdom och misär. I områden med akut fattigdom är materiell tillväxt nödvändig för att täcka upp grundläggande behov, men för att uppnå social rättvisa krävs ordentlig fördelningspolitik.

Det är viktigt att inse och känna att när livets nödtorft med lite marginal är säkrad, så kan vi vara nöjda och tillfreds. Sveriges ekonomi bör minska och nå en balanserad nivå där det är annat än pengar och prylar som får chans att växa. För oss gröna är social rättvisa ett mål och basinkomst skulle som exempel vara en rationell och effektiv reform för allmän grundtrygghet.

Konsumtionssamhället med dess ekonomistiska  och materialistiska värdegrund ifrågasätts med rätta. För jordens överlevnad måste vi ändra livsstil och det kräver ändrade konsumtionsmönster. Det rationella förhållningssättet är konsumtionsminimalism.

Det är populärt att politiker hänvisar till konsumentmakt, men det är deras sätt att avsäga sig ansvaret för framtiden. Då vi lever i plånboksfrågornas tid blir konsumenters inflytande på produktutbudet något att räkna med först när alla kostnader räknas in i varornas pris.

Arbetstidsförkortning och livskvalitet

Foto: Hans Wretling

Kortare arbetstid är en nyckelfråga för hur vi mår. Idag arbetar vi mest för att få status och bejaka omfattande lyxkonsumtion. Samtidigt får somliga arbetsskador medan andra lever i arbetslöshet. Livskvalitet har en dålig korrelation med hur många platt-TV, bilar eller skor vi äger eller hur mycket piller vi äter. Den prylorienterade lyckan är tom och obeständig och landar förr eller senare i att sakerna äger oss istället när vi blivit rädda att förlora dem.

Om vi på eget bevåg använde teknologins effektiviseringar till att minska vår arbetstid istället för att köpa mer prylar, så skulle vi idag behöva arbeta ca 3-4 timmar per dag. Då skulle viktig tid frigöras för att öka vår livskvalitet genom exempelvis social närvaro, kultur och fritidsintressen. Ett första steg är att helt enkelt ändra normen från åtta till sex timmars arbetsdag.

Miljö

I miljöfrågorna ligger nutidens och framtidens största utmaningar. Resurshushållning och kretsloppstänkande är avgörande för ett uthålligt samhälle och är nödvändiga delar av den gröna visionen.

Foto: Jens Karlsson

Vi gröna lever i insikten om att vi bör utgå från försiktighetsprincipen istället för osunt risktagande, tillämpa rättvist miljöutrymme och att förebyggande åtgärder är effektivare och långt mer ekonomiska än att försöka rätta till redan uppkomna problem. Vi behöver strikta regler om producentansvar och att förorenare får stå för de egna utsläppens kostnader.

Energi
Omsättning av energi är centralt för det mesta som rör samhället och miljön. Alternativa bränslen är bra och ska utvecklas och stödjas, men eftersom energiekvationen knappast förbättras så löser det inte problemen med ett slösaktigt transportsystem. Transportfrågan handlar om effektivare sätt att färdas och flytta saker och mer rationellt nyttjande av transporter.

Vi måste vara tydliga med att energifrågan inte handlar om att ställa kärnkraft mot kolkraft. Kärnkraft är inget bra alternativ då både produktion av uran och avfallshantering är miljövidrigt, samtidigt som den direkta produktionen aldrig kan vara helt säker. Fokus måste istället ligga på minskad konsumtion och effektivare användning av energi. Där ligger den verkliga potentialen i energifrågan, vilket också går stick i stäv med tillväxtmantrat.

Klimathot

Klimatförändringar är ett av flera avgörande människoskapade miljöhot. Det räcker därför inte med att bara arbeta med klimathotet eftersom en utfasning av fossila energikällor inte löser problem med artutrotning, avfall, ohälsa, kemikalier, ekosystemens stabilitet eller fattigdom. Vi behöver givetvis sluta använda fossila bränslen så snart som möjligt, men för att rädda miljön krävs också förändring av livsstil, värdegrund och syn på ekonomin.

Mat och livsrespekt

Vår mathållning har stor påverkan på miljö och hälsa, men innebär också generella etiska problem. Mat bör kosta det vad det egentligen kostar. Då skulle vi

Foto: Christer Granberg

uppnå en kosthållning som bygger till 95-100 % på vegetabilier och där de som vill skulle äta animaliska livsmedel sällan och i lagom mängd. Det skulle ge möjlighet till etisk djurhållning samtidigt som konstgödsel och bekämpningsmedel inte skulle vara ekonomiskt gångbara.

Livsrespekt som värdegrund är nära förbundet med såväl djur som människor mår bra. Vi behöver gå ifrån antropocentrism till att även inkludera andra levande varelser i vårt rättvisetänkande och ge dem likvärdiga rättigheter. Erkännande av djurs rättigheter vidgar den etiska cirkeln, vilket är något vi alla tjänar på då vi blir mer empatiska och behandlar varandra bättre.

Demokrati

Demokrati är delaktighet och möjlighet att påverka och informerade val. Direktdemokrati är möjligt och önskvärt, men behöver vara förbundet med utvecklade och varierade strukturer för diskussion. Vi har idag teknologi för att hantera direktdemokrati effektivt och säkert. Kompletterande kanaler ska finnas eftersom ingen ska lämnas utanför.

Foto: Claes-G Svanteson

Konsensus som modell för beslut är något att försöka uppnå, och innebär att alla måste vara med för att beslut ska tas. I konsensus får ingen någonsin precis som hen vill, men själva poängen är att den kompromiss har nåtts där alla är nöjda.

Vi bör vara solida EU-kritiker med tanke på den riktning som den superskutan hållit och fortfarande håller samt dess enorma ballast av demokratiskt underskott och korruption. Det bästa Sverige har gjort med EU var att ställa sig utanför EMU.

Med FRA-lagen, IPRED och datalagringsdirektivet genomklubbade så finns det all anledning för Miljöpartiet att agera kraftfullt mot dessa och ytterligare inskränkningar i vår yttrandefrihet och integritet.

Media och reklam

Vi gröna behöver vara mediekritiska, liksom vi måste agera tuffare mot den enorma propagandamaskin som går under namnet reklamindustri. Reklam gynnar stora, kapitalstarka aktörer och upprätthåller konsumtionssamhället genom konstlade behov.

Reklam ska vara det som det utges för att vara, det vill säga produktinformation. Företagens konkurrens bör utgå från nöjda kunder. Reklamskatt är positivt och har som syfte att minska omfattningen av reklam. Vi behöver reklamfria zoner i det offentliga utrymmet.

Antidiskriminering

Det är viktigt att arbeta mot diskriminering på alla fronter med målet att ingen ska behöva bli fördefinierad, förtryckt eller åsidosättas på orättvisa grunder. Det gäller sådant som sexuell läggning, ålder, etnisk bakgrund, funktionsmöjlighet och kön.

Foto: Steve Lundstedt

Fördomar kommer vi inte ifrån, men vi behöver öppna förhållningssätt till dessa istället för slutna.

Integration och flyktingpolitik

Vi bör alltid göra vårt bästa för att hjälpa andra som har det svårt och flyktingmottagande ska därför vara en självklarhet. Arbetslöshet och otillräckliga möjligheter för människor är ett nyliberalt problem som består i ökande klyftor. För att lösa problem med utanförskap behövs ordentlig fördelningspolitik och andra värdegrunder än materialism och ekonomism.

Vi behöver ett samhälle där människor och kulturer får chans att mötas på riktigt. Att komma tillrätta med diskriminering fungerar positivt för social tolerans och acceptans. Det är förutsättningar för vår gröna vision om fri rörlighet över gränserna.