Vi lever i en kultur som är djupt inspirerad av den amerikanska med sin puritanism och bejakande av våld. Därför tror jag att de flesta människor är rätt inbundna när det gäller sexuell utlevelse. Den sociala bestraffningen av att stiga utanför normen är grym och hård.
Däremot förmår många kyssas med för dem okända människor under exempelvis inflytande av alkohol. Det verkar vara en för samhällskroppen godkänd förklaring. Då är det helt plötsligt ganska ok. Särskilt för män. Särskilt om för den som inte minns eller säger sig inte minnas något efteråt. Kvinnor bör dock alltid passa sig, då de snarare får en horstämpel av att kyssas med okända.
Att vara lössläppt med vilje, det är ju att vara promiskuös. Huh, hemska tanke! Eller? Egentligen, vad är det som är så hemskt? All kärlek är ju bra kärlek. Världen blir vackrare av kärlek och fulare av hat. Det är fakta.
För att återknyta till filmen ifråga, så finns det information på nätet som meddelar att videon är en slags reklamkampanj för ett klädmärke. Jag tolkar det dock mer som att videon gjorts för att fira en ny irrelevant klädserie, vilka olika delar vi kan utgå från att personerna på videon är iförda.
Rent krasst är det alltså tjugo stycken modeller, musiker och skådespelare som förmodligen fått bra betalt för att hångla framför kameran. Låter mindre roligt. Samtidigt så känns de osäkerheter och spänningar som uppstår hyfsat genuina, om än inte riktigt helt och hållet. Något som åtminstone kanske delvis kan förklaras av situationen av att befinna sig framför en kamera.
Hur som helst ligger värdet i filmen eller konstverket som vanligt främst hos betraktaren. Vi väljer att utläsa och tolka det vi vill. Därför tycker jag fortfarande att filmen är både vacker och värdefull.
Men jag skiter i klädmärket. Och jag vet att det är ömsesidigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar